Hållbarometern
Det finns en stor skillnad mellan kommuner i vilken grad skyddsbehövande och deras anhöriga kommer i arbete. Med skyddsbehövande och deras anhöriga avses personer som sökt asyl och fått uppehållstillstånd, deras anhöriga samt kvotflyktingar. Personerna kan ha bott i Sverige både kortare och längre tid.
Förvärvsarbetande skyddsbehövande och anhöriga
Mål 10 Minskad ojämlikhet
| Rad-id | Mätområde | Datum | Värde (%) |
|---|---|---|---|
| 0 | Riket | 2014 | 53,7 |
| 1 | Riket | 2015 | 53,7 |
| 2 | Riket | 2016 | 54,3 |
| 3 | Riket | 2017 | 55,2 |
| 4 | Riket | 2018 | 58,0 |
| 5 | Riket | 2019 | 59,7 |
| 6 | Riket | 2020 | 59,6 |
| 7 | Riket | 2021 | 63,7 |
| 8 | Riket | 2022 | 67,7 |
| 9 | Riket | 2023 | 68,7 |
Datakälla: STATIV från SCB
Kommentar
Andelen skyddsbehövande och anhöriga som arbetar har ökat stort sedan 90-talet i Kristianstad och Sverige som helhet. Det är dock en något lägre andel i Kristianstad än i hela Sverige, och lägre än snittet för Skånes kommuner och kommungruppen 3KVH.