Hållbarometern
Folkmängden i våra kommuner dras alltmer isär. Hur befolkningen har rört sig mellan våra svenska kommuner har berott på hur vi har valt att bo, hur samhällsstrukturen har förändrats och hur urbaniseringen en gång lockade många från landsbygden till storstäderna. För några av landets kommuner har också industriomvandlingen gett tydliga avtryck på folkmängden. Pendlingskommuner har klättrat mest vilket dels beror på den förändrade arbetsmarknaden, dels på tillgången på bostäder.
Förändring i antal invånare
Mål 11 Hållbara städer och samhällen
| Rad-id | Mätområde | Datum | Värde (%) |
|---|---|---|---|
| 0 | Riket | 2010 | 4,1 |
| 1 | Riket | 2011 | 4,1 |
| 2 | Riket | 2012 | 4,1 |
| 3 | Riket | 2013 | 4,2 |
| 4 | Riket | 2014 | 4,4 |
| 5 | Riket | 2015 | 4,6 |
| 6 | Riket | 2016 | 5,4 |
| 7 | Riket | 2017 | 5,9 |
| 8 | Riket | 2018 | 6,1 |
| 9 | Riket | 2019 | 6,0 |
| 10 | Riket | 2020 | 5,4 |
| 11 | Riket | 2021 | 4,6 |
| 12 | Riket | 2022 | 4,0 |
| 13 | Riket | 2023 | 3,1 |
| 14 | Riket | 2024 | 2,5 |
Datakälla: SCB
Kommentar
Invånarantalet i Kristianstad har ökat varje år sedan runt millennieskiftet men ökningstakten har minskat i flera år nu.