Bostadsbrist medför negativa samhällsekonomiska konsekvenser. Studier visar exempelvis att negativa hälsoeffekter samvarierar med trångboddhet enligt norm 2 och att barns skolresultat också påverkas negativt.
Hushållet räknas som trångbott om det bor mer än två personer per rum (kök och vardagsrum oräknade). Personer i ensamhushåll räknas inte som trångbodda. Specialbostäder som studentbostäder, bostäder för äldre eller funktionshindrade har exkluderats.
| Rad-id | Mätområde | Datum | Värde (%) |
|---|---|---|---|
| 0 | Kvinnor | 2012 | 16,2 |
| 1 | Kvinnor | 2013 | 16,8 |
| 2 | Kvinnor | 2014 | 17,2 |
| 3 | Kvinnor | 2015 | 17,0 |
| 4 | Kvinnor | 2016 | 17,9 |
| 5 | Kvinnor | 2017 | 18,5 |
| 6 | Kvinnor | 2018 | 19,0 |
| 7 | Kvinnor | 2019 | 18,5 |
| 8 | Kvinnor | 2020 | 17,4 |
| 9 | Kvinnor | 2021 | 17,2 |
| 10 | Kvinnor | 2022 | 16,7 |
| 11 | Kvinnor | 2023 | 16,1 |
| 12 | Kvinnor | 2024 | 15,1 |
Trångboddheten ökade i Kristianstad fram till 2018 men har sedan dess minskat igen. Ungefär 16 procent av de som bor i flerbostadshus är trångbodda. Män är i högre utsträckning trångbodda än kvinnor.
Hållbarometern