Hållbarometern
Det första steget i avfallstrappan är att minimera mängden avfall. Det handlar om att skapa så lite avfall som möjligt, vilket kräver minskad konsumtion och mer resurssnål produktion.
Insamlat kommunalt avfall
Mål 12 Hållbar konsumtion och produktion
| Rad-id | Mätområde | Datum | Värde (kg/person) |
|---|---|---|---|
| 0 | Matavfall | 2013 | 69 |
| 1 | Matavfall | 2014 | 63 |
| 2 | Matavfall | 2015 | 62 |
| 3 | Matavfall | 2016 | 62 |
| 4 | Matavfall | 2017 | 63 |
| 5 | Matavfall | 2018 | 63 |
| 6 | Matavfall | 2019 | 65 |
| 7 | Matavfall | 2020 | 67 |
| 8 | Matavfall | 2021 | 67 |
| 9 | Matavfall | 2022 | 64 |
| 10 | Matavfall | 2023 | 61 |
| 11 | Matavfall | 2024 | 65 |
Datakälla: Avfall Sverige
Kommentar
Mängden kommunalt avfall, som tidigare kallades hushållsavfall, har minskat i Kristianstad de senaste åren. Grovavfall och restavfall är det som slängs mest.
I kommunalt avfall ingår mat- och restavfall (tidigare benämnt kärl- och säckavfall, grovavfall inklusive trädgårdsavfall, farligt avfall, jämförligt avfall från bland annat affärer, kontor, industrier och restauranger, samt den del av hushållsavfallet som omfattas av producentansvar (förpackningar, tidningar, elavfall, batterier etcetera), även om det inte faller under kommunalt renhållningsansvar. Invånarantalet justeras med hänsyn till fritidshus, gästnätter och in-/utpendling. I utpräglade fritidshuskommuner eller kommuner med omfattande turistverksamhet genereras betydligt mer hushållsavfall än vad de permanentboende ger upphov till. Även i kommuner med stort inpendlingsöverskott genereras mycket hushållsavfall via arbetsplatserna. Genom att använda ett justerat invånarantal speglas mängden avfall per person på ett mer korrekt sätt för den egna kommunen, vilket underlättar jämförelser med andra kommuner.