Gå direkt till sidans innehåll

Invånare med övervikt eller fetma

Symbolen för målet ingen hunger
Mål 2 Ingen hunger
Indikator SE. 2. 1

För att sätta målet Ingen hunger i en svensk kontext ligger fokus på de delmål där Sverige har utmaningar framför sig. Gällande delmålet om felnäring har Sverige sina stora utmaningar kopplat till övervikt och fetma. Senast 2030 ska vi ha avskaffat alla former av felnäring, bland annat felnäring som bidrar till övervikt och fetma.

En ohälsosam övervikt med alltför stor del kroppsfett ökar risken att drabbas av olika sjukdomar, till exempel hjärt-kärlsjukdomar, typ 2-diabetes, sjukdomar i rörelseapparaten, vissa cancerformer samt förtidig död. Fetma utvecklas genom en kombination av levnadsvanor, miljöfaktorer och arv.

På grupp- och befolkningsnivå har BMI en god korrelation till mängden kroppsfett, men hos den enskilda individen är precisionen inte lika bra. BMI mäter inte kroppssammansättningen och det har betydelse för hälsan var kroppsfettet sitter, till exempel är bukfetma förenat med större risker för ohälsa än exempelvis fett runt höfter. BMI i sig kan även vara ett värdefullt mått för att följa de samhälleliga förutsättningarna för fysisk aktivitet och matvanor.

Andel invånare med övervikt eller fetma (fyraårsmedelvärde)

Rad-id Mätområde Datum Värde (%)
0 Män 2007 53
1 Män 2008 53
2 Män 2009 46
3 Män 2010 48
4 Män 2011 52
5 Män 2012 57
6 Män 2013 59
7 Män 2014 56
8 Män 2015 55
9 Män 2016 53
10 Män 2018 60
11 Män 2020 65
12 Män 2021 66
13 Män 2022 65
14 Män 2024 64
Datakälla: Folkhälsomyndigheten, Hälsa på lika villkor (HLV)

Kommentar

Långsiktigt har andelen invånare med övervikt eller fetma ökat i kommunen, men de senaste åren har andelen legat stadigt på 57 procent. Det är en något högre andel män än kvinnor som har ett högre BMI i Kristianstad. Jämfört med hela Sverige är övervikt och fetma något vanligare i Kristianstad.

Uppdaterad: 2025-08-14